Jag har alltid varit en “naturmänniska”. Det är med vind och regn, snö och löv, skog och fjäll, sol och hav som jag får ny energi. Jag vandrar gärna och älskar att sova i tält i folktomma miljöer där ryggsäcken innehåller allt jag behöver.

Jag har däremot inte målat speciellt mycket natur förrän alldeles nyligen. Naturen är klart överlägsen människan att framkalla skönhet och färgskalor, det vore galet att tro något annat. Men är det inte just därför vi envisas med att försöka… försöka spegla det där vidunderliga?